روائع اشتقاقية في منظومة (التيسير في علوم التفسير) لبدر الدين الغزي: البسملة نموذجاً <br> (The wonders of Derivative Forms in The Composition of “al-Taysīr fī ʿulūm al-Tafsīr” by Badr al-Dīn al-Ghazziy: The Case Study of ‘Basmallah’)

Authors

  • إسراء غانم أحمد (Israa Ghanim Ahmed) طالبة دكتوراه
  • صلاح الدين بن شمس الدي (Solahuddin Bin Shamsuddin) الأستاذ الدكتور

DOI:

https://doi.org/10.31436/jlls.v5i2.170

Abstract

ملخص البحث

يتناول هذا البحث الاشتقاق في منظومة (التيسير في علوم التفسير) وعلم الاشتقاق من أنفس العلوم المتعلقة بلغة العرب، وقد أشار القدامى إلى أن أصله ثابت عن الله تعالى كما أخرجه الترمذي وصحّحه عن عبد الرحمن ابن عوف أنه سمع رسول الله صلى الله عليه وسلم يقول: "قال الله تعالى: أنا الرحمن خلقت الرحم وشققت لها اسماً من اسمي من وصلها وصلته ومن قطعها قطعته". تنبه علماء العربية القدامى للاشتقاق منذ أن بدأوا يبحثون في اللغة ويربطوا بين الألفاظ ذات الأصوات المتماثلة والمعاني المتشابهة؛ حيث اتضحت لهم ناحية الأصالة والزيادة في مادة الكلمة، وتأكدت ملاحظاتهم فيما بعد حين بحث المستشرقون في اللغات السامية (العاربة)، وظهر لهم أن ألفاظها تعتمد على جذور تعدّ الأصل في كل اشتقاق، وأن الجذر الثلاثي الأصول هو الأكثر شيوعًا، مثل: (ضرب ــ فهم ــ كتب)، ومن هنا تأتي أهمية هذا البحث المقترح الذي يهدف إلى بيان استقراء الاشتقاق في منظومة بدر الدين الغزي وتحليل نماذج من تفسيره في البسملة لتأكيد أهمية دلالات الاشتقاق في فهم النصوص القرآنية. وقد توصلت الدراسة هذه إلى أن ظاهرة الاشتقاق واحدة من أسخى منابع الثراء والعطاء، إذ يصاغ الأصل اللغوي للمفردة اللغوية والقرآنية بواسطتها، وأن الغزي وافق البصريين في أن كلمة (اسم) مشتق من (السمو)، وقد جاء ذلك في حديثه عن البسملة، واختلفوا في اشتقاق اسم الله، فحذفها اختصاراً، وفي تفخيم لامه إذا انفتح ما قبله أو انضم سنة، وقيل مطلقاً. فقد كانت البسملة كافية لتكوين فكرة عامة شاملة، تبرز لنا ملامح الاشتقاق ومعالمه في منظومة التيسير في علوم التفسير.

الكلمات المفتاحية: روائع- منظومة- الغزي- الاشتقاق- البسملة.

 

Abstract:

This paper discusses derivative forms in the work entitled “al-Taysīr fī ʿulūm al-Tafsīr”. The discipline of forming word derivatives is an established branch of the Arabic Linguistics. Traditional Arabic scholars had been interested to study the various words originated from the same root and meaning in order to determine the original meaning and the addition and change that occur to the words. The idea of referring the words to their roots was a result of the study of the Semitic languages of which Arabic is one of them. They found that the triplet root was the most common one. This study focuses on the aspect of word formation through the derivation of words from their root in the work of Badr al-Dīn al-Ghazziy with special attention given to analyzing the interpretation of ‘basmalah’ in order to emphasize the significance of looking into the aspect of derivation in interpreting the meaning of the Koran. The study finds that this discipline is indeed a very important tool for interpretation due its resourcefulness. Koranic words are formed in accordance with their roots. In this respect, the writer is in agreement with the school of Basrah in Arabic grammar which saw that the word ‘ism’ for example is derived from ‘sumuw’ as was evident in his discussion on ‘basmalah’. As for the derivation of the noun ‘Allah’ he disagreed with them. In general, the discussion on ‘basmalah’ is a significant indicator for us to generally conclude the significant role that the word derivation method play in this work.

Keywords: Wonders– Composition– Word derivation– Basmalah.

 

Abstrak:

Makalah ini membincangkan penggunaan kata terbitan dalam karangan “al-Taysīr fī ʿulūm al-Tafsīr”. Hakikatnya, disiplin ilmu kata terbitan merupakan cabang ilmu yang sangat utuh dalam linguistik Arab. Malah, masyarakat terdahulu telah menunjukkan bahawa asal disiplin ilmu ini datang dari Allah S.W.T. sebagai mana yang telah dinyatakan oleh Imam Tirmidhi, yang disandarkan kepada Abdul Rahman bin ‘Auf bahawa beliau telah mendengar dari Rasul Allah S.A.W. bersabda: “Allah telah berfirman: Namaku al-Rahman. Aku telah mencipta al-Rahim (kasih sayang) dan perkataan ini merupakan terbitan dari nama-Ku. Maka barang siapa yang menyambungnya (silaturahim), maka Aku akan menyambungnya dan barang siapa yang memutusnya, maka Aku akan memutusnya”. Sarjana Arab klasik telah memberi perhatian terhadap kajian yang melibatkan kata terbitan sejak penglibatan awal mereka dalam kajian linguistik. Mereka menunjukkan minat untuk mengkaji pelbagai kosa kata yang mempunyai kata akar dan maksud yang sama, supaya dapat menentukan maksud sebenar serta pertambahan dan perubahan yang berlaku terhadap sesuatu perkataan. Idea mengembalikan sesuatu perkataan kepada kata akarnya merupakan dapatan kajian yang dilakukan terhadap bahasa Semitik dan bahasa Arab merupakan salah satu daripadanya. Hasil kajian menunjukkan bahawa kata akar trio banyak digunakan dan ia merupakan penggunaan umum. Contohnya: (ḍaraba – fahima – kataba). Makalah ini memberi tumpuan terhadap aspek pembentukan kata akar bagi setiap kata terbitan yang terkandung dalam karangan Badr al-Dīn al-Ghazziy selain menganalisa tafsiran bagi perkataan “basmalah” supaya kepentingan penggunaan kata terbitan dapat dilihat. Hal ini penting untuk memahami makna yang terkandung dalam ayat-ayat al-Quran. Dapatan kajian menunjukkan bahawa aspek kata terbitan merupakan disiplin ilmu yang sangat penting dalam proses pentafsiran kerana ia merupakan asal bagi pembentukan sesuatu perkataan. Oleh yang demikian, al-Ghazziy bersetuju untuk bersependapat dengan aliran mazhab Baṣrah yang menyatakan bahawa perkataan “ism” berasal daripada “sumuw” sebagai mana yang telah dibincangkan dalam isu “basmalah”. Walau bagaimanapun, beliau tidak bersetuju dengan pendapat mereka mengenai asal usul bagi perkataan “Allah”. Secara umumnya, perbahasan mengenai “basmalah” sudah cukup untuk membentuk fikrah umum mengenai peranan penting yang dimainkan oleh kata terbitan dalam karya “al-Taysīr fī ʿulūm al-Tafsīr”.  

Kata kunci: Keanggunan- Karangan- al-Ghazziy- Kata Terbitan- “Basmalah”.

Author Biographies

إسراء غانم أحمد (Israa Ghanim Ahmed), طالبة دكتوراه

قسم الدراسات العربية بجامعة الملايا، ماليزيا

صلاح الدين بن شمس الدي (Solahuddin Bin Shamsuddin), الأستاذ الدكتور

قسم الدراسات العربية بجامعة الملايا، ماليزيا

Downloads

How to Cite

(Israa Ghanim Ahmed) إ. غ. أ., & (Solahuddin Bin Shamsuddin) ص. ا. ب. ش. ا. (2014). روائع اشتقاقية في منظومة (التيسير في علوم التفسير) لبدر الدين الغزي: البسملة نموذجاً &lt;br&gt; (The wonders of Derivative Forms in The Composition of “al-Taysīr fī ʿulūm al-Tafsīr” by Badr al-Dīn al-Ghazziy: The Case Study of ‘Basmallah’). مجلة الدراسات اللغوية والأدبية (Journal of Linguistic and Literary Studies), 5(2). https://doi.org/10.31436/jlls.v5i2.170

Issue

Section

Linguistic Studies