خصوصية الخطاب في توقيعات صدر الإسلام <br> (Discourse Characteristics of Signatory Expressions in the Era of Early Islam)

Authors

  • سمر الديوب (Samar al-Dayyub) أستاذ مساعد

DOI:

https://doi.org/10.31436/jlls.v5i1.53

Abstract

ملخص البحث:

يهدف هذا البحث إلى دراسة خصوصية خطاب التوقيعات في صدر الإسلام، ودراسة علاقتها برؤية الموقّع، ورؤياه. وينظر إليها على أنها خطاب ذو خصائص تميزه من غيره، يهدف منشئه إلى التواصل مع الموقَّع إليه  لإحداث تأثير فيه؛ إذ يعني وجود التوقيع وجود مشكلات تحتاج إلى حل سريع في صدر الإسلام. ولدراسة خصوصية خطاب التوقيعات يسير البحث على وفق المحاور الآتية: حوارية الخطابات في فنّ التوقيعات، وشعرية الخطاب كالمفارقة والتصوير والإيحاء والتوقيع بوصفه نصّاً موازياً. وصل البحث إلى بعص النتائج المهمة، ومنها:   ليس من الضروري أن يكون التوقيع في صدر الإسلام كلاماً مبتكراً فقد يكون آية كريمة أو حديثاً شريفاً أو مثلاً أو حكمة أو كلاماً للخليفة نفسه، ويُحيل التوقيع بضمير المخاطب على وظيفة إقناعية وعظية، وأن فكر صاحب التوقيع فكر حواري وفكر تواصل واتصال وتأثير، وأن النص الغائب قد ظهر عبر تجاور الخطابات، وقُدِّم التوقيع في صورة الواقعي المنزاح عن واقعيته؛ لارتباطه بالإيحاء، والترميز والإيجاز والتصوير والمفارقة، وجمع التوقيع بين لذة التلقي والمتعة الجمالية والغاية التعليمية الهادفة، ويرتهن التوقيع بفعل قراءة المتلقي، وبفعل تحققه الجمالي.

الكلمات المفتاحية: التوقيعات-النّص-الموازي-الرؤية-الرؤيا.

Abstract:

This paper aims to study the discourse characteristics of signatory expressions in letters in the era of the early Islam. It studies the perspective of the writer and his connection with the expressions. The expressions are texts that have distinct characteristics through which the writer communicate his intention to leave an impact on the receiver. Signatory expressions signified urgent solutions for pressing issues in the era of early Islam. This paper will discuss the following topics: the dialogue aspect of the discourse in the art of signatory expressions; the poetic discourse such as irony, illustration, inferences and signature from the perspective of a balanced text. The study concluded, among others: it was not necessary that the signatory expressions to be creative in nature; they can be a Quranic verse, prophetic saying, proverbs, wisdom or even the saying of the Caliph himself. The signatory expressions were meant to be persuasive and consultative. The writer’s intention is to communicate and leave a mark. The intended missing text emerge through the closeness of the discourses. The signatory expression is presented in a realistic description that is carried away from its own reality since it is related to inference, symbolism, illustration, irony and summary. It combined the elements of the warmth of reception of the message, aestheticism educative purposes. It was based on the action of reading by the receiver and the actual impact of aestheticism.

Keywords: Signatory expressions– Text– Similarity– Perspective.

Abstrak:

Tujuan makalah ini ditulis adalah untuk mengkaji ciri-ciri maksud tandatangan pada era awal Islam iaitu dengan mengkaji hubungannya dengan sang penandatangan atau penulis serta sudut pandangannya. Tandatangan tersebut merupakan teks-teks yang mempunyai ciri-ciri yang berbeza antara satu sama lain, yang mana melalui tandatangan tersebut, penulis menyampaikan maksudnya sekali gus meninggalkan kesan dan impak kepada sang penerima. Hal ini bermakna tandatangan yang wujud pada satu-satu teks menunjukkan penyelesaian segera perlu diambil terhadap kewujudan keperluan yang mendesak pada zaman permulaan Islam. Makalah ini akan membincangkan topik-topik berikut: aspek dialog yang digunakan dalam perbincangan mengenai ciri-ciri maksud tandatangan dan bentuk-bentuknya yang indah seperti ironi, ilustrasi dan simpulan. Dapatan kajian menunjukkan bahawa tandatangan yang terdapat dalam teks pada era awal Islam tidak semestinya menggunakan ungkapan indah yang dicipta semata-mata, tetapi ia juga boleh melibatkan penggunaan ayat-ayat al-Quran, hadis Nabi, bidalan, kata-kata hikmat atau kenyataan seseorang khalifah. Tandatangan ini bertindak sebagai pemujuk serta perunding dan ini merupakan salah satu cara sang penandatangan atau penulis untuk berkomunikasi dan menyampaikan maksudnya sekali gus meninggalkan kesan dan impak kepada sang penerima. Kajian juga mendapati tandatangan diungkapkan dalam kenyataan yang realistik kerana ia mempunyai hubungan dengan simpulan, simbolisme, ilustrasi dan ironi. Malah, tandatangan ini mengandungi unsur estetik dan kesenian yang mana kebiasaannya bertujuan untuk mendidik selain memenuhi cita rasa sang penerima. Hal ini dapat dilihat melalui gerak aksi dan tindakan yang ditonjolkan oleh penerima sewaktu menerima tandatangan tersebut yang penuh dengan nilai estetika.  

Kata kunci: Tandatangan- Teks- Kesamaan- Perspektif- Sudut pandangan.

Author Biography

سمر الديوب (Samar al-Dayyub), أستاذ مساعد

جامعة البعث، كلية الآداب والعلوم الإنسانية، حمص-سورية

Downloads

How to Cite

(Samar al-Dayyub) س. ا. (2014). خصوصية الخطاب في توقيعات صدر الإسلام &lt;br&gt; (Discourse Characteristics of Signatory Expressions in the Era of Early Islam). مجلة الدراسات اللغوية والأدبية (Journal of Linguistic and Literary Studies), 5(1). https://doi.org/10.31436/jlls.v5i1.53

Issue

Section

Literary Studies